onsdag 20 januari 2010

Veckans skräcktips - Martyrs!



Jag hade medvetet glömt av denna filmen tills en vän gav mig den på bluray och tyckte jag skulle se den.
Inte för att jag trodde den var dålig utan för att jag fått höra att den skulle vara lite kontroversiell och över gränsen för vad som egentligen borde visas, dels tack vare diverse recensioner och dels pga. 18+-åldersgränsen på franska biografer, vill minnas att jag läste att det var den första filmen någonsin med denna åldersgräns i le france. Och gör man en film med inställningen "nu jävlar skall vi chocka!" så känns det som man tappar en hel del i kvalité. Självklart har folkt lyckats med det tidigiare men det är inget framgångsrecept jag tycker fungerar särskilt bra. Larry Clarks "Ken Park" är ett väldigt bra exempel på en riktigt dålig skitfilm som är ute efter att "chocka" och tyvärr får en hel del cred av "filmvetare" som beskriver filmen som "vacker" och man måste ju "förstå" filmen. Bla bla bla. Skitfilm, punkt slut.

Som tur är så hade jag helt fel, visst var Martyrs chockerande men det var knappast tanken bakom filmen. Den hade snarare en historia som råkade vara väldigt, ja vad skall man säga... Annorlunda.
Det är nästan omöjligt att gå in och förklara ploten i filmen utan att lämna spoilers så jag hoppar nog över det och går in på vad filmen levererar istället.
Jag har nog inte känt ett sådant obehag sedan jag såg Hellraiser första gången, och den sista halvtimman av filmen är nästan olidlig. Samtidigt som jag vill att ALLA skall se filmen för att den var otroligt bra så vill jag inte att någon skall se den för att jag kan tänka mig att den del mår riktigt riktigt dåligt efter att ha sett färdigt filmen. Tack vare skådespelarna och regissören så känns det precis som man varit med om något rejält obehagligt när man sett färdigt filmen. Det känns som man varit på studiebesök hos en obducent, kört ihjäl några människor på vägen hem och sedan drömt en mardröm som inte gick att vakna ifrån.
Nu kanske jag skrämmer upp er lite väl mycket, det är ju fortfarande bara en film.
Men för mig så grävde den långt ner i psyket och fick igång lite verksamhet som inte blivit stimulerad på bra länge, visst jag tycker exempelvis "Descent" (läs tidigare inlägg om den filmen) är lite skrämmande men det är på ett helt annat sätt. Och utöver det så är det som sagt riktigt bra skådespeleri, väldigt bra effekter (dom få som är) och generellt sett en väldigt välgjord film.

Den är regisserad av Pascal Laugier som tidigare gjort "Saint Ange" (House Of Voices), som jag tyvärr inte sett ännu. Innan han började regissera själv så var han assistent åt Christophe Gans som regisserat bla. "Necronomicon", "Crying Freeman", "Silent Hill" och "Brotherhood Of The Wolf". Kan också nämna att Clive Barker hade diskussioner med Gans om att ev. regissera re-maken (re-booten?) av Hellraiser.
Det skall bli riktigt skoj och se vad Laugier kan komma med för filmer i framtiden, han skulle nog kunna hjälpa Clive Barker´s Hellraiser tillbaks till skräcktoppen utan problem om han skulle få chansen istället för sin gamla "chef" Gans. Om det redan går rykten om det så är jag inte förvånad, annars vet ni vart ni hörde det först!

Det är även prat om en re-make och hollywoodproduktion vilket jag tror kan bli hyffsat, men inte i närheten av samma känsla som originalet.

På återseende!

Inga kommentarer: